Vi gör det ofta utan att vi reflekterar över det. Både vi föräldrar, men även andra vuxna i barnens närhet. Vi dömer och bedömer dem utan att alltid inse hur våra ordval kan påverka barnen – både positivt och negativt. I den här artikeln förklarar vi lite mer om det.
Barndomsåren formar oss mer än vi tror
Många av våra tankar och känslor om oss själva härstammar från när vi var små. Upp till att vi är ungefär sju år är vi som svampar som suger upp all sorts information omkring oss, och det påverkar även vår egenuppfattning. Fraser som ”sluta gråta”, ”du är så känslig”, ”vilken bråkstake du är” och liknande, kan etsa sig fast så djupt inne i oss att vi börjar tro på orden. Sakta med säkert börjar vi ändra och forma oss till någon som vi tror att de vuxna tycker om, vi försöker bli den person som vi tror att de vill ha. När vi sedan är vuxna är det många som kämpar med känslor av osäkerhet, känner att vi är mindre värda och vill vara andra till lags. Och det är inte alla som börjar leta inåt och bakåt i tiden till när de var barn, ser mönstren och kan börja skala av lagren, ”lära om” och därigenom förbättra sin självkänsla.
Därför är det oerhört viktigt att som förälder vara medveten om den här utvecklingen hos barn, så att vi kan bli mer medvetna i vår kommunikation med dem. Inte sätta ”etiketter” på barnen, utan inse att de är själar och personer med olika sidor och känslor, och låta dem själva upptäcka dessa så mycket som möjligt. Försök som förälder att inte berömma barnen så mycket efter prestation utan istället fokusera på ansträngningen och väldigt ofta visa dem kärlek utan annan orsak än att de är just den lilla person som de är.