Varför mjölktänder är viktiga och hur du gör dem starka

Varför mjölktänder är viktiga och hur du gör dem starka

Det är lätt att tro att mjölktänderna inte spelar så stor roll. De ska ju trilla ut ändå, och då kommer de riktiga tänderna. Men den tanken är ett misstag som kan få konsekvenser långt in i framtiden. Mjölktänderna är inte övningständer som bara fyller plats under några år. De är avgörande för hur barnets käke växer, hur språket utvecklas och hur självkänslan byggs. När de första små vita tänderna tittar fram är det början på en lång resa mot god munhälsa genom hela livet.

Den här artikeln ger konkreta svar på hur du skyddar ditt barns tänder från allra första början. Här finns tidslinjer för när tänderna kommer, handfasta tips för att lindra obehag vid tandsprickning, enkla rutiner för daglig tandborstning och råd om vad du gör om en olycka händer. Allt är sammanställt för att ge dig som förälder trygghet och verktyg att lägga grunden för ett friskt leende som håller livet ut.

Mer än bara tillfälliga gäster

Mjölktänderna har flera viktiga uppdrag under de år de sitter kvar i munnen. En av de viktigaste rollerna är att hålla plats åt de permanenta tänderna som växer under tandköttet. Om en mjölktand försvinner för tidigt på grund av karies eller en olycka, kan grannarna börja glida ihop. Det gör att den permanenta tanden får för lite utrymme när den sedan ska komma fram, vilket kan leda till trångställda och sneda tänder som kräver tandreglering senare i livet. Mjölktänderna styr alltså hur käken utvecklas och säkerställer att de permanenta tänderna får sina rätta platser.

Ett annat centralt område där mjölktänderna spelar roll är matintaget. Små barn behöver kunna tugga maten ordentligt för att få i sig näring och för att matsmältningen ska fungera som den ska. När tänderna saknas eller är skadade av karies blir det svårare att äta varierad kost, och barnet kan undvika mat som kräver tuggning. Det kan i sin tur leda till näringsbrist och påverka både tillväxt och utveckling. Dessutom är tänderna viktiga för talutvecklingen. De hjälper barnet att forma ljud och uttala ord korrekt. Många av de ljud som används i svenskan, som “s”, “t” och “d”, kräver att tungan möter tänderna på rätt sätt.

Slutligen spelar mjölktänderna en roll för barnets självkänsla och sociala utveckling. Ett friskt, vitt leende gör det lättare för barnet att känna sig tryggt i mötet med andra barn och vuxna. Om tänderna är synligt skadade eller saknas kan det påverka hur barnet vågar le och prata, särskilt när barnet börjar bli äldre och mer medvetet om hur det ser ut. Att vårda mjölktänderna handlar alltså inte bara om munhälsa här och nu, utan om att ge barnet bästa möjliga förutsättningar för framtiden på flera plan:

• De fungerar som platshållare för permanenta tänder och styr käkens utveckling
• De gör det möjligt att tugga mat ordentligt och få i sig rätt näring
• De är nödvändiga för att kunna uttala ljud och ord korrekt
• Ett friskt leende stärker barnets självkänsla och sociala trygghet

Den stora resan från första glimten till sista vickningen

De flesta barn får sin första tand runt sex månaders ålder, men variationen är stor. En del barn kan få sin första tand redan vid fyra månader, medan andra inte får någon förrän efter ettårsåldern. Det är helt normalt med dessa skillnader, och det säger ingenting om hur friska tänderna kommer att bli. De första tänderna som brukar dyka upp är de nedre framtänderna, följda av de övre. Därefter kommer sidotänderna, och sist kommer kindtänderna längst bak. Vid ungefär två och ett halvt till tre års ålder har de flesta barn fått alla sina tjugo mjölktänder på plats. Denna utveckling är en lång och spännande process, och om du vill fördjupa dig i hela resan finns mer att läsa om hur tänderna utvecklas steg för steg.

När barnet sedan blir äldre, runt sex års ålder, börjar mjölktänderna lossna och ge plats åt de permanenta tänderna. Den första permanenta tanden som kommer är ofta sexårsmolaren, en stor kindtand som växer fram längst bak utan att någon mjölktand först har ramlat ut. De nedre framtänderna brukar vara de första mjölktänderna som lossnar, och processen fortsätter sedan gradvis upp till omkring tio till tolv års ålder. Vissa barn kan behålla enstaka mjölktänder ända till tonåren, särskilt hörntänderna i överkäken. Här är en ungefärlig tidslinje som ger en överblick:

Under tiden som tänderna kommer kan barnet uppleva en rad olika tecken och symtom. Tandsprickning är en helt normal process, men den kan vara obehaglig. Många barn blir mer dreglande, gnager på allt de får tag på och har svullet eller rödare tandkött. En del blir lättare irriterade, sover sämre och vill inte äta lika mycket som vanligt. Ibland kan barnet få lite lösare avföring och även en lätt temperaturhöjning. Men det är viktigt att veta att tandsprickning inte orsakar hög feber. Om barnet har feber över 38 grader eller verkar riktigt sjukt är det troligen en infektion eller förkylning som pågår samtidigt, och då bör du kontakta BVC eller ringa 1177 Vårdguiden för rådgivning.

Så hjälper du ditt barn när det gör ont

När en tand är på väg upp genom tandköttet kan det kännas ömt och irriterande. Lyckligtvis finns det flera säkra och effektiva sätt att lindra obehaget. Ett av de enklaste är att gnugga försiktigt på barnets tandkött med ett rent finger. Det kan kännas skönt för barnet och ge tillfällig lättnad. Ett annat bra alternativ är att ge barnet en kylskåpskall bitring att tugga på. Kylan minskar svullnaden och känns behaglig mot det ömma tandköttet. Se dock till att bitringen inte är för kall eller frusen, eftersom det kan skada den känsliga slemhinnan. Tröst, närhet och distraktioner som lek eller sång kan också göra stor skillnad när barnet är gnälligt och oroligt.

Det finns också saker som är bättre att undvika. Bedövningsgeler som innehåller lidokain kan vara farliga för små barn, eftersom de riskerar att få i sig för mycket av ämnet och det kan ge allvarliga biverkningar. Många tandvårdsorganisationer avråder därför från dessa produkter. Ett annat exempel på något som inte hjälper är bärnstenshalsband. Det finns inga vetenskapliga bevis för att bärnsten lindrar smärta vid tandsprickning, och halsbanden utgör dessutom en klar strypnings- och kvävningsrisk. De ska aldrig användas på barn, särskilt inte när barnet sover eller är utan uppsikt. Här är en sammanfattning av vad som fungerar och vad du bör undvika:

• Rekommenderas: Kylda (ej frysta) bitringar, försiktig massage av tandköttet med rent finger, tröst och närhet, distraktion med lek och sång
• Undvik: Bedövningsgeler med lidokain, frysta bitringar som kan skada slemhinnan, bärnstenshalsband som utgör en säkerhetsrisk
• Vid behov: Kontakta BVC eller ring 1177 om barnet har hög feber, verkar mycket sjukt eller om du är osäker på vad som är normalt

Om barnet har mycket ont och inget av ovanstående hjälper kan du i undantagsfall ge en dos receptfri smärtlindring, som paracetamol från tre månaders ålder eller ibuprofen från sex månaders ålder. Läs alltid bipacksedeln noga och följ dosering och åldersgränser. Men kom ihåg att smärtan vid tandsprickning oftast är lindrig och övergående, och att behovet av läkemedel därför är ovanligt. Det viktigaste är att vara närvarande, trygg och ge barnet den uppmärksamhet och tröst det behöver.

Bygg starka tänder varje dag

Så fort den första tanden har tittat fram är det dags att börja borsta. Det kan kännas tidigt, men även en liten tand kan få karies om den inte tas om hand. Använd en mjuk tandborste i barnstorlek och en mycket liten mängd fluortandkräm, ungefär som ett riskorn. Fluor är det ämne som bäst skyddar tänderna mot karies, och det fungerar genom att stärka emaljen och göra den mer motståndskraftig mot syraangrepp. Enligt rekommendationer från både svenska myndigheter och internationella expertorganisationer som European Academy of Paediatric Dentistry ska barn börja använda fluortandkräm redan från första tanden. Från omkring tre års ålder kan mängden ökas till en ärtas storlek, och vid sex år kan barnet börja använda vanlig tandkräm för vuxna som innehåller mer fluor.

Borstningen ska göras två gånger om dagen, gärna på morgonen och innan läggdags på kvällen. Kvällsborstningen är särskilt viktig, eftersom salivproduktionen minskar under natten och tänderna därmed är mer utsatta. Borsta försiktigt men grundligt på alla tandytor, både på utsidan, insidan och på tuggytorna. Håll tandborsten i en vinkel mot tandköttet och gör små, cirkelformade rörelser. Små barn behöver mycket hjälp med detta, och även äldre barn som kan borsta själva behöver att en vuxen borstar efter eller kontrollerar att det blev rent. Det är först runt tio till tolv års ålder som de flesta barn har den fina motorik som krävs för att borsta ordentligt på egen hand. Att ta hand om mjölktänder kräver alltså tålamod och engagemang från föräldrarna under många år.

Förutom att borsta med fluor är det också viktigt att tänka på vad barnet äter och dricker. Socker är den största fienden för tänderna, eftersom bakterierna i munnen omvandlar socker till syra som angriper emaljen. Ju oftare tänderna utsätts för socker, desto större är risken för karies. Det är därför bättre att samla allt godis och sötsaker vid ett tillfälle, till exempel på lördagsgodis, än att sprida det ut över veckan med många små tillhälle. Det ger tänderna längre tid att återhämta sig mellan sockertillfällena. Undvik också att ge barnet saft, juice eller mjölk i nappflaska eller sippmugg som används under lång tid, särskilt vid läggdags. När barnet somnar med en flaska i munnen badas tänderna i socker under hela natten, vilket kan orsaka så kallad flaskkaries. Vatten är det bästa alternativet för törstsläckning mellan måltiderna.

Här är en steg-för-steg-guide för att bygga starka tänder varje dag:

1. Börja borsta så fort den första tanden har kommit fram, med en mjuk barnborste och fluortandkräm i riskorns storlek
2. Borsta två gånger om dagen, särskilt kvällen innan läggdags
3. Öka mängden tandkräm till en ärta vid tre års ålder, byt till tandkräm för vuxna vid sex år
4. Hjälp barnet med borstningen fram till omkring tio till tolv års ålder, även om barnet kan göra det själv
5. Samla allt godis och sötsaker vid ett tillfälle istället för att småäta genom dagen
6. Undvik söta drycker i nappflaska, särskilt vid läggdags, och välj vatten som törstsläckare
7. Besök tandvården regelbundet för kontroller och rådgivning anpassad efter barnets behov

SOS för små munnar när olyckan är framme

Barn ramlar, studsar och stöter till sig hela tiden. Det hör till att vara liten och upptäcka världen. Tyvärr innebär det också att tandskador är relativt vanliga hos barn under sex år. Om ditt barn skadar en tand är det första steget att lugna ner både barnet och dig själv, och sedan bedöma skadan. Om det blöder från munnen, tryck försiktigt med en ren kompress eller handduk mot platsen tills blödningen stannar. Kolla sedan vad som hänt med tanden. Är den bara lite lös, har den flyttat sig, är det ett litet avslag eller har den slagits ut helt?

En tand som blivit lite lös efter en stöt kan ofta sitta kvar och läka av sig själv, men det är viktigt att följa upp med tandvården för att kontrollera att roten inte är skadad. Om tanden har flyttat sig snett eller tryckts upp i tandköttet (intrusion) ska du kontakta tandvården akut samma dag. Ett litet avslag på en framtand kan ibland slätas eller lagas med kompositmaterial för att se bättre ut och skydda tanden, men det är sällan ett akut problem. Däremot är en helt utslagen mjölktand en situation där det är viktigt att veta vad man inte ska göra: försök aldrig att sätta tillbaka en utslagen mjölktand. Anledningen är att den permanenta tanden ligger precis under, och om man trycker tillbaka mjölktanden riskerar man att skada eller förstöra den permanenta tandens anlag. Spara tanden om du vill, men låt den vara ute ur munnen. Kontakta tandvården för bedömning och för att få råd om eventuell uppföljning.

Här är en checklista för vad du gör vid en tandolycka:

• Stoppa blödningen genom att trycka försiktigt med en ren kompress eller handduk
• Bedöm skadan: Är tanden lös, har den flyttat sig, är det ett avslag eller är den helt utslagen?
• Kontakta tandvården akut om tanden har flyttat sig snett, tryckts in i tandköttet eller om barnet har mycket ont
• Vid en helt utslagen mjölktand: Försök INTE sätta tillbaka den, utan kontakta tandvården för rådgivning
• Vid små avslag som inte gör ont: Boka en tid inom några dagar för bedömning och eventuell lagning
• Följ alltid upp med tandvården efter en tandolycka för att kontrollera att allt läker som det ska

Dina vanor idag skyddar leendet imorgon

Mjölktänderna är långt ifrån oviktiga eller tillfälliga. De lägger grunden för hur barnets käke växer, hur talen utvecklas och hur självförtroendet byggs. De är platshållare för de permanenta tänderna och avgörande för att barnet ska kunna äta, tala och le tryggt. Att ta hand om dem är inte komplicerat, men det kräver konsekvens och engagemang. Små, enkla vanor som att borsta två gånger om dagen med fluortandkräm, välja vatten istället för saft och samla godis vid ett tillfälle gör en enorm skillnad. Även om det kan kännas jobbigt att hålla på med borstning kväll efter kväll när barnet är trött och gnälligt, så är det en av de viktigaste investeringarna du gör för barnets framtida hälsa.

Det handlar inte om att vara perfekt. Det handlar om att skapa en trygg rutin där barnet lär sig att munhälsa är en naturlig del av vardagen. Med den kunskap du nu har kan du ge ditt barn den allra bästa starten och lägga grunden för ett friskt, starkt leende som håller hela livet. Ta det steg för steg, fira små framsteg och kom ihåg att hjälp alltid finns att få från BVC, tandvården och 1177 Vårdguiden om frågor eller oro dyker upp. Ditt barns leende börjar här, med de små vanor du bygger idag.